Ett krig jag ska vinna

I dag är det löning; åtminstone för de flesta. Inte för mig. Jag väntar fortfarande på min försenade övertidsersättning. Jag ska ge lite bakgrund.

Företaget jag praktiserade hos heter Vectura. Vectura bildades vid årsskiftet -08/-09 genom en sammanslagning av Vägverket Konsult och Banverket Projektering. Jag skickade in en praktikansökan och efter en månad ungefär fick jag ett brev hem med alla mina anställningspapper, utan att ha varit där.

Jag ringde ansvarig personalhandläggare på HR-avdelningen och ifrågasatte detta. Det framkom då att det någonstans på vägen blivit ett missförstånd mellan min chef och henne. Hon hade förstått det som att jag hade varit där på intervju redan, i och med coachernas "vi tar in Michael också".

Hon bad om ursäkt för detta och sa att hon skulle prata med min handledare, alltså min chef. Därefter ringde hon upp mig igen och jag fick en tid att komma dit för att prata. Jag träffade min handledare, personalen på kontoret och pratade lite om ambitioner och dylikt.

Efter det var det knappt fyra månader till praktikstart, och min praktikplats var säkrad. Allt jag behövde göra var att titta på och må bra över att jag var klar medan många andra smått panikartat började be om hjälp med kontakter och personliga brev.

En förmån endast en handfull i klassen hade var lön. Jag fick en timlön på 93 kronor plus 12 % semesterersättning. Faktum är att det är riktigt bra betalt om man ser till det faktum att jag inte trodde på ett enda öre. Efterhand började jag dock misstänka att lönen var någon form av incitament för att få oss till nästa period också, och eventuellt hålla oss till en framtida anställning.

Efter två eller tre veckor jobbade jag mina första övertidstimmar. Jag blev ombedd av en av gruppledarna att hjälpa till med att i CAD rita ett fäste till en huvuddvärgsignal (jag skrev om det i ett tidigare inlägg). Jag fick godkänt från min chef att jobba övertid och utlovades, självklart, ersättning för det.

Jag arbetade med detta flera timmar hemma, då möjligheterna att göra det på jobbet inte fanns. Vi hade för mycket att göra för det. Efter en tid jobbade jag min första natt. Det var med geoborrarna som vi gjorde markundersökningar i bankroppen vid Tullinge. Åtta timmar nattarbete.

Efter detta följde två nätter med besiktning av signalinkoppling. Där kom ytterligare sexton timmar kvalificerad övertid, eftersom jag stod som timanställd med 40-timmarsveckor. Totalt är jag nu uppe i 24 timmar nattarbete och ungefär åtta timmar med CAD.

Sista helgen blev det mycket jobb. Två dagar, lördag och söndag, gav mig 28 timmars arbete. Fjorton timmar per dag. Kvalificerad övertid.

Sista löneutbetalningen reagerade jag på summan. Med tanke på allt jobb såg det lite ut. Jag räknade därför på det, delade lönen på antalet arbetstimmar. Summan jag fick fram var 93 kronor. Jag gjorde detsamma på samtliga utbetalningar och såg att det var samma där.

Detta var på semestern, men jag tvekade inte att ringa min handledare. Jag nådde honom på golfbanan och lade fram fakta. Han kunde inte göra något åt det i och med semestern, men han gav mig ett namn på löneavdelningen. Jag ringde honom och fann att även han var på semester.

Istället fick jag prata med en tjej, som jag också framställde fakta för. Hon var på väg hem, såklart, när jag fick tag på henne, men hon hann ändå säga att jag enligt något avtal de har inte hade rätt att få ut övertidsersättning om jag inte uppfyllt mina normaltimmar för månaden.

Vad i helvete, tänkte jag. Hur ska jag kunna uppfylla junis normaltimmar om jag slutar på jobbet den sextonde? Hur fan ska jag kunna det? Vadå "inte har rätt till ersättning"?

Veckan efter ringde jag till den jag blev hänvisad till först, och han tittade på problemet i datorn. Han konstaterade att jag inte fått någon ersättning och sa att han skulle ta hand om det. Bara så där.

I dag fick jag veta av min klasskamrat som var på samma ställe att han inte heller fått någon ersättning, och att lönekillen sagt till honom att det inte var helt säkert att vi har rätt till ersättning. På ifrågasättandet "men våra chefer lovade oss det" ska han ha sagt att cheferna ju lovar så mycket.

Man skulle kunna säga att jag är lite purken. Jag är jävligt förbannad, snarare.

Kommentarer
Postat av: Hanna

:( Hoppas det löser sig snarast!

2009-08-25 @ 16:08:52
URL: http://speltid.blogg.se/
Postat av: A-palle

020 560056?

2009-08-26 @ 02:10:46
URL: http://apalle.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Bloggdesign|Dessan