As time goes by

Ju mer jag tittar efter det, desto mer tycker jag mig se tendenser hos folk att irritera sig över fenomen jag själv stör mig på. Ett exempel är det oförklarliga sittandet i trappor.

På väg hem satt tre tjejer i trappan från gångbron till tåget. Trappan är inte överdrivet bred, men ändå så pass bred att flertalet människor kan passera samtidigt. Bredden var nu aningen decimerad i och med de tre tjejernas placering.

Där satt de, helt likgiltiga inför omgivningen, rökandes. Unga tjejer, förmodligen inte ens 18. Numera är det svårt att säga; sminkning och utmanande klädsel smyger sig allt längre ner i åldrarna.

Jag undrar ett par saker: hur kan man få för sig att i rusning sätta sig i en trappa alla till och från tåget måste passera? Hur kan man få för sig att sätta sig där och röka? Vilket ljushuvud placerade askkopparna precis utanför entréerna till Täby Centrum? Det känns inte vidare smart...

Jag och en klasskamrat pratade på väg hem om just ungar. Bland annat pratade vi om Amanda, hon som låter som ett marsvin, inte kan låta bli sitt hår och inte har något vettigt att säga. Vad är det som frammanat detta beteende? Är det samhället? Skolan? Kompisarna? Är det en åldersgrej?

Först och främst: det är absolut inte en åldersgrej. Vad ger en rätt att vara en social bromskloss, eller snarare en böld i samhällets arsle, bara för att man är tonåring? (Samma resonemang använder jag om tjejer när det är "den tiden igen". Ingen har rätt att oprovocerat vara otrevlig mot mig).

Det har inget med åldern att göra på det viset, det är ett attitydproblem. Visserligen kan det ligga viss anknytning till dålig attityd och ålder, men här kommer jag som exempel. Jag har ofta sett mig själv som undantaget som bekräftar regeln. Jag kan omöjligt minnas mina värderingar från när jag var ung tonåring. På samma sätt kan jag omöjligt minnas mina vänners värderingar. Det jag däremot kan minnas är hur vi betedde oss.

Med stor säkerhet kan jag säga att jag inte var en böld i samhällets arsle. Med samma stora sannolikhet kan jag säga att många av mina bekanta under denna tid inte heller betedde sig på det sätt som i dag är så typiskt "ungdomsbeteende". Visst har jag bekanta som betedde sig aningen tvivelaktigt, med snatterier och cykelstölder, (försök till mordbrand), och andra onödiga överträdelser, men attityden var en annan.

Bemötandet gentemot äldre och auktoritetsfigurer upplever jag har sjunkit till en "all time low".

Jag blir äldre och i och med det får jag andra värderingar. Jag kokar när jag ser någon sitta med fötterna på sätena i tåg eller buss, och jag kokar om möjligt ännu mer när konduktör eller motsvarande tar itu med problemet och svaret blir en uppkäftig diss.

Lika lite som midsommarafton ger en rätt att supa skallen av sig, lika lite som "den där perioden" ger tjejer rätt att bete sig som "bitch deluxe", ger tonåren automatiskt rätt att bete sig hur man vill i samhället.

Var är barnagan och skampålen när den behövs som mest...

Kommentarer
Postat av: Anonym

wow vilket bra inlägg,gillar det skarpt. Ser detta dagligen. Många många måånga tjejer som kommit in i fasen "mjukisbralla och så mycket smink som det bara går".. Lite irriterande JA..För alla beter sig på samma sätt.. Kaxiga,ovetande och blåsta..

Ruskigt bra inlägg Micke!



"En böld i samhällets arsle"...Gillar den meningen!



//Madde

2009-08-27 @ 09:21:20
URL: http://madelenenilsson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Bloggdesign|Dessan